söndag 19 september 2010

Skendräktigheten är över.

Tack gud att min skendräktighet är över. Det var minsann värre den här gången att vänta barn för att inte tala om förlossningen i går kväll, puhh. Sittandes på jobbet då det piper till i mobilen med följande rader "Vi åker till BB nu, kram". Det är nu som det plötsligt inträffar en massa konstiga symtom, hos mig alltså. Det börjar krypa nervöst i kroppen, pang, så kom huvudvärken, benen började gå runt utan mål o mening, och en massa andra märkliga symtom kommer, plus att jag tittar på klockan fast jag för 2sek sen redan kollat den, till slut så är min arbetstid slut och jag far hem, för jag menar ingen kan väl begära att en mormor som håller på att föda barn kan va på jobbet! Känns som om timmarna kryper fram just i detta ögonblick, inget är som väntans tider sa någon,, nää och det ska gudarna veta att en förlossning är min själ mycket värre för en mormor än en mamma som föder..Plötsligt ringer telefonen, å mina ben slirar igång med ljusets hastighet, samtidigt ropandes var f,,,n är telefonen,så håller unga damen på att ramla omkull, eftersom jag råkade stöta till henne i min framfart, men skyll sig själv om man står i vägen då en mormor kommer farandes hihi... Flämtandes svarar jag HALLÅ och i andra änden hör jag en mjuk stämma som jag så många gånger förr har hört,,hej mamma! Allt har gått bra säger hon,( och det är väl inte underligt med tanke på mitt förlossningsarbete här hemma, hehe.) jag fortsätter sansat, åtminstonde försöker jag låta det mellan flämtningarna, har allt gått bra?, har? har? vad? var? hur? när? osv..Vad blev det? Nä säg inget, låt mig gissa, en pojk va!!??? Ja svarar hon,, VAAAAAAA blev det en kille!?? Tjohooo svarar då den mest sansade (eller inte) mormorn som just nu finns. Vi lägger på efter en stunds frågesport som jag då givetvis hållt i. Nu är man ju så himla lyckligt lottad så man har sin mamma i livet ( lite över 60 är hon min unga mamma) och det är ju givetvis till henne man nu ringer för att berätta att jag blivit mormor för tredje gången o att vi fick en liten gosse denna gång och att hans namn ska bli Noel,,, Så till sist, VÄLKOMMEN ÄLSKADE LILLE NOEL,,, vi är många som kommer att älska dig o följa dig genom livet.. Ps! om en månad är det dax igen, då väntar jag nästa barnbarn, det sliter på en dom häringa förlossningarna, men jag intalar mig " det är lätt att föda barn,"

1 kommentar:

  1. Fredrik Bergman19/9/10

    Stora Grattis kramar till mormor och mamma och pappa

    SvaraRadera