Mitt hjärta brister!!

Det värsta tror jag är när man måste ta ett beslut när ens fyrfota vän lider och har ont, sälen (Aicha) blev ju för många år sedan påkörd när hon en mörk tidig vintermorgon följde mannen till postlådan, mannen hade ju aldrig sett att hon kom tassades bakom honom,, och olyckan var ett faktum. När vi hittade henne igen så blev det att resa till djursjukhuset där man inte hittade något brutit men mycket mjukdelsskador, hon hämtade tillbaka sig men vad åren går så har hon börjat visa smärta på den sida smällen tog. Vi har nu gett henne medicin och glukosamin, i början hjälpte det lite men vad tiden lider så hjälper det mindre och mindre trots ökade doser. Så nu sitter vi här med ett brustet hjärta som säger att det riktiga kanske är att låta sälen åka pulka i snön någon annanstans, samtidigt så säger egot,, men bara lite till, hon kanske blir bättre!!!?? Klart jag vet att hon inte blir, men att ta ett beslut är svårt, pratade med vår underbara veterinär när vår gamla labbe blev svårt sjuk 11 år gammal,, kom ihåg sa hon att nu är det din uppgift att se till att han ska ha det bästa, när han genom alla år har gett er "ALLT" jag har sett fortsatte hon, människor som endast för att tillfredställa sitt eget ego har väntat in i det längsta och jag tycker det är djurplågeri, när man gjort vad som kan göras för sin vän,, då är timmen inne för att du tar ansvaret för att din vän får ett värdigt slut, kom ihåg det!! I mitt innersta vet jag att timmen är slagen för en säl som vi älskar, ja! hon har gett oss "ALLT" så nu är det snart dax att ge tillbaka lite,,, ett liv utan smärta, men det kommer inte bli med oss, och det gör att mitt hjärta brister och mina tårar tar inte slut, för den ovillkorslösa kärlek hon har gett oss alla ska följa oss så länge vi lever och minns..