När ett älskat barn blir sjuk!

Den värsta mardröm som kan hända föräldrar måste vara när ens barn blir sjuk. För snart ett år sen fick jag ett samtal från min dotter som va 19 år att hon hade ont i halsen och hade feber, då tänker man kanske förkylning, men hon blev snabbt sämre och vi åkte in till sjukhuset i Värnamo,(tyvärr) där blev hon snabbt fel-diagnostiserad vilket resulterade i ilfart till Jönköping, där konstaterade dom att hon hade en böld i halsen som satt mycket illa till, då visste vi inte att den var livshotande som tur va kanske. Det bestämdes att dom skulle kalla in specialister för akut operation på natten. Det visade sig att den satt så illa så dom var tvungna att avsluta pga svullnad i hennes hals, hon lades nersövd i respirator på intensiven, jag kan säga att se sitt barn med så mycket slangar och tekniska saker runt henne gör att tårarna rinner lätt nerför ens kinder då. Oro, ångest och maktlöshhet kommer som ett brev på posten. Dom skulle senare operera henne igen, vilket också skedde,,, med samma resultat,, dom klarade inte det och dom upptäckte sex bölder till varav det hade räckt med en för att livet skulle kunna ta en annan vändning för henne. Det bestämdes då att hon med ambulans fortfarande nersövd skickas till Linköping där tumör-specialister skulle operera henne. Nu är mitt moders-hjärta totalt i kaos, jag följer henne i min bil till Linköping med stilla böner i mitt huvud att allt ska gå bra. Hon opereras akut igen,, dom fixar det till 50 procent, sen får vi veta att om antibiotikan nu kan göra resten så finns goda chanser att hon ska fixa det. Nu ber vi, vi håller alla tummar vi har och det visar sig att hon fixar det. Tack o lov!! Dagen efter sitter hon med kanyler i min bil på väg tillbaka till Jönköping där fick hon stanna ett tag för att sen komma hem. Detta va min flickas historia om än något förkortad, men idag tackar jag läkarna i Linköping dubbelt för nu har dom även hjälpt mitt älskade barnbarn som har fått en infektion i ryggen med en operation, samma ångest återkom igen när han blev sjuk och ingen vet vad det är för infektion än, jag lider med hans föräldrar som verkligen varit starka när dom i en månads tid följt sin son som lidit helvetets kval genom så mycket smärta som gjort att han slutat gå, inte kan sitta osv, och så många frågetecken vad som hänt honom, nu är dom tillbaka i Jönköping och där väntar dom nu på provsvar som förhoppningsvis ska visa vad som är fel. Så nu ber vi stilla böner att det ska bli lika bra för mitt barnbarn som det blev för min ena tös,, Är det någongång som man kan tala om oro och ångest så är det nog när det händer ens barn någonting, det är fruktansvärt... Allt det här är förkortat som ni säkert förstår, huvudsaken är nu att ett älskat barnbarn ska få bli frisk och att han ska börja gå och utan smärta kunna leka igen... vi älskar dig vår lille kämpe och vi vet att dagen kommer då du ska få må bra igen..