Alltså det är nåt konstigt med mina fingrar, ja dom växer! Det är sant, så fort det står en godisskål nånstans så slingrar dom sig ner i den. Jag kan inte hjälpa det, jag blundar, jag går meter därifrån, jag har för övrigt bestämt att inte ta en enda liten bit, men va gör fingrarna då?? Jo lite nonchalant så rafsar dom åt sig, ja inte en bit utan så många dom kommer åt, sen slingrar dom sig mot min mun och man vill ju inte va ofin så ja, jag gapar lite, observera lite då! Men plötsligt så är munnen full och kinderna ser ut som en hamsters. Hur svårt kan det va att ha lite karaktär då, bara ett litet uns! Nu är det ju i och för sig inte mitt fel att mina fingrar gör saker mot min vilja, för jag lovar,, jag kan inte hjälpa det!! Hade jag kunnat styra dom så hade det aldrig skett. helt säker på det, eller inte :))))
Skönt att höra att vi är två då, mina fingrar gör samma, kramar dig från Lotta
SvaraRaderaMina fingrar är lika olydiga. Men nu måste jag få pli på dom om jag ska kunna stänga jackan som jag råkade köpa i dag :-)
SvaraRaderaKram
Ja Lotta o Sandra, vi är nog många med långa fingrar skulle jag tro, kram på er båda
SvaraRaderaMåste vara nån kvinnlig defekt hos oss <3 Haa haa
SvaraRaderaHåller med dig Britt! Defekt måste det va!!, kram
SvaraRadera