torsdag 30 september 2010

Ja jag säger då det!!

Ja som det kan bli! Ibland blir jag bara sååå trött på en del människor, trött på att vissa gör egna tolkningar eller snor sig med lögner. Sen har jag väldigt svårt att förstå dom som sväljer allt dom hör med hull o hår!!?? Glöm aldrig att det finns 2 sidor på ett papper, kan vara en bra regel. Ofta har väl den som pratar mycket strunt ett behov av att få medhåll!! Kanske mest för att rättfärdiga sig själv, men du! Va inte såå säker på att det var hela historien, ofta så har historien en egen historia som du aldrig fick ta del av. Skulle du våga ifrågasätta berättelsen?? Eller skulle du nöja dig med det du hört? För att kanske föra vidare med lite tillagda saker som det ofta blir? Jag säger som en klok flicka!! " har du inte levt mitt liv, så känner du inte heller mig,"

tisdag 28 september 2010

Kvinnomisshandel, gäller oss alla, så ta dig tid att läsa även om det är mycket text..

I 15 år mötte jag kvinnor o barn i olika utsatta situationer när det gällde kvinnomisshandel, inkl min egen erfarenhet, så jag ber dig blunda inte för sanningen utan Se sanningen i vitögat - Den ende han älskar, är sig själv.

*Termen "offer" skall inte tydas som nedlåtande utan används endast för att beskriva personen som fått agera måltalva för våldsverkarens vrede.

Tror du dig vara psykiskt misshandlad?

Känns det som om din partner kontrollerar ditt liv?
Känns det som om din partner inte bryr sig om dina åsikter och känslor?
Gör din partner allt för att vinna ett argument, t.ex. vänder allt du säger mot dig, nedvärderar dig, ljuger, hotar eller skrämmer dig?
Är din partner arg på, avundsjuk på eller nedvärderar han dina vänner, arbetskamrater och/eller släktingar?
Känner du dig isolerad och ensam?
Säger han åt dig att inte prata om vad som händer inom hemmets väggar eftersom andra då kan uppfatta honom som en dålig människa?
Känns det som om du aldrig kan göra någonting rätt? Blir han irriterad, sur, arg och får dig att tro att det är ditt fel, (ger dig skuldkänslor/får dig att känna ångest?).
Säger han att ingen annan skulle vilja ha dig och/eller att du skall vara tacksam för att du har tak över huvudet?
När du ber honom göra något eller försöker diskutera ett problem, kallar han dig då för saker så som, tjatmoster, idiot, satkärring, eller än värre saker?
Känns det som om du alltid försöker att tillfredställa din partners behov så att han inte skall bli arg eller sur?
Tvivlar du på din egen förmåga och/eller ditt eget värde?
Beter han sig annorlunda när ni vistas utanför hemmet? (Trevlig, tillmötesgående osv. som får dig att känna dig obekväm).
Ifrågasätter han saker som; var du har varit och/eller vad du har spenderat dina pengar på?
Om ni har gemensamma barn; Sätter han upp dina barn emot dig, speciellt då ni bråkar?
Hotar din partner dig med att du aldrig kommer att få se dina barn igen om du skulle ge dig av?
Om du svarat ja på mer än 2 av frågorna så är det möjligt att din partner är en våldsverkare. (Det handlar givetvis om ständiga övergrepp och inte enstaka sådana.)



Männen som slår döms till vård och de som döms till fängelse kan få terapi - Ren idioti!
Först och främst skall dessa män testas för att avgöra om mannen i fråga, har en antisocial störning, t.ex. är psykopat. Är mannen psykopat så skall ingen vård erbjudas eftersom detta bara bidrar till att han blir än mer manipulativ vilket gör honom än mer farlig för de kvinnor han kommer i kontakt med. Förutom att det finns studier som bevisar att så är fallet så ligger det faktiskt till så att dessa våldsmän har neurologiska skador på hjärnan och därför kommer ingen samtalsterapi i världen att hjälpa. Om du är i behov av hjälp så gör du bäst i att kontakta t. ex. Kvinnofridslinjen eller Sveriges Kvinnojourers Riksförbund .


Tidiga tecken på fysisk misshandel i en relation är t.ex., "lekfulla" örfilar, nyp och knuffar. Det fysiska våldet liksom det psykiska trappas gradvis upp i takt med att kvinnans självkänsla sjunker, till den grad att hon börjar tvivla på sig själv, är det kanske mitt fel att det är som det är? De, "lekfulla" nypen förvandlas sakta men säkert till avancerade "lekar" med döden där stryptag och andra livshotande försök till att ta livet av partnern inte är ovanliga inslag. Likaså är de s.k. försoningsvåldtäkter som oftast följer efter ett "gräl". De dagliga kränkningarna (psykiska och fysiska) sätter sina spår, vilket i sin tur gör det mycket svårt för kvinnan att lämna relationen. Han tar med andra ord, "knäcken" på henne.

"Han vet exakt var han skall slå, hur hårt han kan sparka och han vet hur han kan driva fram situationer som ger honom möjlighet att utföra sitt dåd. Den verklige drivne misshandlaren slår aldrig eller sällan i ansiktet, han slår på kroppen där kvinnan kan dölja skadorna."


Kvinnan, oavsett ålder, hjärntvättas sakta men säkert och finns det barn med i bilden så ser hon många gånger ingen annan utväg mer än att "stå ut" och göra det bästa möjliga av situationen. Mannen som inte har några känslor (sådana saknas p.g.a. skador på hjärnan, se forskning) för varken frun eller barnen använder dem som en fasad för att det, utåt sett, skall se "normalt" ut. Men, hans familjemedlemmar är bara "leksaker" som han kan "leka" med hur han vill (han saknar empati och har därför ingen respekt för andra) eller kasta bort dem när han så behagar, t.ex. om något "bättre" skulle visa sig. Sorgligt nog så kan det hela sluta riktigt illa, han tar livet av henne eller hon tar livet av sig själv. Kvinnan orkar till slut inte med de ständiga övergreppen och ser, sorgligt nog, ingen annan utväg ur sitt helvete.

"En psykopat kan använda ord så som, 'Jag älskar dig' men den känslomässiga innebörden av dessa ord är detsamma som ' jag tar en kopp kaffe' ."
Psykopater, Av; Dr. Hare


"Gärningsmannen är den individ som bär ansvaret, inte 'offret'."
Diane Rosenfeld har i Massachusetts, USA, fått igenom en lag där kvinnomisshanlare måste bära en fotboja försedd med GPS så att familjen och polisen kan meddelas i tid om oönskat besök är på väg.


Skenet bedrar

Det finns ingen speciell ”typ” av kvinna som ”faller offer" för den här sortens våldsverkare. Han, däremot tycks dras till kvinnor som på ett eller annat sätt kan ”höja” honom, så som; hon är psykiskt stark, intelligent, har pengar eller är vacker samtidigt som hon besitter ”moderliga” egenskaper, d.v.s. bry sig om andra. När han väl funnit sitt "offer" så gör han allt för att få henne att tro, att han är den "rätte". Ett av de många knep som den här våldsverkaren använder sig av är att, spela "offer", "tyck synd om mig". Ett annat knep är att han sätter henne på en piedestal och får henne att känna sig oerhört åtråvärd. Han överöser henne med komplimanger och andra bevis på sin "kärlek". För att "snärja" henne ordentligt så ser han också till att återspegla hennes intressen och värderingar. Detta, i sin tur, får honom att framstå som en "själsfrände" vilket, som somliga beskriver det, gör att hon känner en sorts "övernaturlig dragning" till mannen.

"Men det stora problemet är att deras förvanskningar av verkligheten kan leda till att man börjar ifrågasätta sig själv och tvivla på sin egen verklighetssyn".


Våldsverkare kan vara mycket charmerande och tillmötesgående i början av relationen men sakta och säkert så träder hans riktiga "jag" fram. Långsamt och systematiskt bryter han ner kvinnan både psykiskt och fysiskt. Hans utstuderade våld är knappt märkbart i början och även om kvinnan kanske anar onåd så lyckas hon ofta bortförklara detta med att det förmodligen är en engångsföreteelse. Hon gör detta eftersom hon inte kan föreställa sig att någon annan kan vara så fruktansvärt elak. Då hon till slut "förstår" så är det oftast för sent för henne att dra sig ur situationen. Den här våldsverkaren är en sann kvinnohatare och sadist ut i fingerspetsarna samtidigt som han har ett enormt kontrollbehov.

"Det skedde över en ganska lång period, men plötsligt märkte jag att mina tankar inte längre var mina, orden jag sade var inte mina. Jag, var en skugga av den forna Linda, som varit öppen, glad och skämtsam. Plötslig vågade jag inte öppna munnen utan tillstånd från A."


För att få fullkomlig kontroll över "sin kvinna" så ser våldsverkaren till att gradvis isolera henne från vänner, arbetskamrater men även familjemedlemmar. Kvinnan skäms också ofta över den situation som hon har hamnat i, vilket i sin tur bidrar till att hon själv inte gärna söker hjälp utifrån. Våldsverkaren ser också till att ta över alla beslut, stora som små och oftast med förklaringen att hon är för "dum" för att kunna ta några egna. På grund av det psykiska och fysiska våldet så tappar hon till sist förmågan att kunna tänka kritiskt. Våldsverkaren har nu så gott som total kontroll över henne och många gånger så räcker det med en blick för att hon ska lyda. Våldsverkaren, sadisten, njuter nu av att kunna spela "Gud" och ser till att utnyttja sin makt på alla möjliga tänkbara sätt.

"Han har misshandlat mig fysiskt på alla sätt och vis jag blev ideligen kallad för "hora", slyna" och "slampa". Han försökte sedan ställa allt till rätta genom att ge mig blommor eller smycken. Detta mönster upprepades gång på gång under vår tid tillsammans."
Anonym

Den här våldsverkaren är ständigt på ”jakt” (även om han är gift) eftersom han inte kan ha en nära relation med någon, känslorna finns helt enkelt inte där. Detta är nästintill ofattbart för de flesta att förstå men är dessvärre sant. Han är som han är och detta på grund av medfödda skador i hjärnan. För att försöka skydda sig själv mot den här typen av våldsverkare så bör man ta ordentligt med tid på sig för att lära känna någon annan samt vara uppmärksam på ”varningssignalerna”, se Hur kan jag skydda mig själv. Den här våldsverkaren är endast ute för att tillfredställa sina egna behov och gör detta genom att utnyttja andra på alla tänkbara sätt och vis.

Han förnedrar, våldtar, slår och till och med mördar, allt för att återupprätta sin självkänsla. Hans glädje blir kortvarig eftersom allt sedan blir likadant som det var från början.

Gift eller sambo?

Om du ”sitter fast” så har du hamnat i en mycket svår och olycklig situation. Du ställs inför ett val, ge dig av eller stanna kvar. Om du har tur, så har ni inga gemensamma barn, du är ekonomiskt oberoende och känslomässigt stark nog att ge dig av. Har du otur så är det precis tvärtom. För att lämna den här typen av våldsverkare (om du inte blir "bortkastad") så krävs det mod, styrka och planering. Man behöver också ett nätverk av hjälpsamma människor, så var inte rädd att be om hjälp, speciellt från din kvinnojour. Dessa otroligt hjälpsamma personer har hört och sett allt så du behöver inte känna dig konstig eller på något sätt skämmas för kom i håg, du är inte ensam och du bär ingen skuld.

Inse att relationen aldrig kommer att bli bättre, bara värre.

På grund av sitt kontrollbehov så kommer den här våldsverkaren att göra allt i sin makt för att hålla kvar "sin kvinna", detta eftersom det är han som bestämmer när relationen är över. Han gör allt för att ”vinna” och detta drag gör honom livsfarlig. Ett gott råd från kvinnor som har befunnit sig i samma situation är att inte i förväg tala om sina planer för partnern utan bara ge sig av när tillfälle ges. Ett annat gott råd är att inte låta sig luras tillbaka med löfte om att saker och ting kommer att bli bättre, att han kommer att ändra sig, skall söka hjälp, inte kommer att göra dig illa utan bara vill bara prata mm., knepen är många. Bäst är att bryta all kontakt och inte bli lurad till att återuppta den igen. Tyvärr finns det gott om kvinnor som mist sitt liv p.g.a. att de sagt till att de skall lämna eller när de lurats tillbaka på ett eller annat sätt.

Du får ta emot all hans aggression och självhat. Du tvingas upprätthålla den ”grandiosa” bild han har av sig själv genom att ständigt stryka honom medhårs och detta för att (förhoppningsvis) slippa råka illa ut. Du förtjänar givetvis ett bättre liv.

Man bör också vara medveten om att en separation från den här typen av våldsverkare kommer att bli mycket långdragen och smärtsam. Våldsverkaren är otroligt avundsjuk på partnerns nyvunna frihet och nya liv vilket gör att han kommer att använda sig av en hel del knep för att "vinna" henne tillbaka. Han kommer också att göra allt för att få henne att reagera så ett gott råd från dem som har gått igenom en sådan här separation är att inte "nappa" på kroken och inte visa våldsverkaren några känslor oavsett hur upprörd du än blir. Den här typen av våldsverkare är extremt efterhängsen och hämndlysten och kan därför göra sig påmind även år efter det att relationen tagit slut.

Se upp för män som visar dig allt för stor uppmärksamhet och som på ett allt för uppenbart sätt återspeglar dig, dina intressen och värderingar!


Du kanske undrar hur i all världen detta kunde hända dig. Orsakerna är givetvis många men de flesta som råkat illa ut säger att det finns en gemensam nämnare och den är att de inte kände till den här typen av våldsverkare.

Han ”jagade” mig; Han fick mig att känna mig åtråvärd. Vi verkade ha så mycket gemensamt och det kändes som om jag mött min ”själsfrände”. Han fick mig att tro att vi hade en framtid tillsammans.
Han ”slänger” dig åt sidan så fort han hittat någon annan ”själsfrände” eller så förblir han ständigt otrogen.

Min hjälte; Han ställde upp och stod vid min sida när jag behövde någon. Han hade faderliga egenskaper som fick mig att känna mig trygg. Han gav mig all uppmärksamhet, lyssnade på mina problem och verkade bry sig. Han var allt som jag kunde önska mig.
Din hjärtekrossare.

Jag kan ändra honom; Han låter meddela; "Tyck synd om mig", du tror att allt han behöver är lite ömhet och kärlek och sedan kommer allt att bli bra.
Går inte, slösa inte bort din tid med att försöka.

Han var så spännande att vara tillsammans med; Han är en riktig ”Bad Boy”. Han säger och gör saker som andra inte vågar. Han är så tuff och självsäker. Andra ser upp till, och lyder honom. Det är aldrig tråkigt när jag är tillsammans med honom, spänning ligger i luften hela tiden.
Han är osäker och saknar ”spärrar”.

En kvinna skrev,
”När vi först träffades så sa han; du bör nog akta dig för mig". Vi skattade, lite anade jag då att han verkligen menade det.”
Anonym

Om du har du råkat ut för den här typen av våldsverkare så vet med dig, att du är inte ensam. Bakom sig (om ni inte är allt för unga) har han ett spår av ödelagda liv. Eftersom ingen vill tro på att någon kan vara så elak mot någon annan så är det svårt för en kvinna att varna en annan för den här typen av man. Hon kommer bara att säga; "Inte han, han är ju så otroligt charmig och trevlig". Dessutom, på grund av sin manipulativa förmåga får han oftast sitt ex. att framstå som hämndlysten eller tokig för att sedan "spela", "tyck synd om mig". Det bästa sättet för en kvinna att undvika den här typen av våldsverkare är därför att försöka lära sig att känna igen ”varningssignalerna”, se Hur kan jag skydda mig själv. Kvinnor som har råkat ut för den här typen av våldsverkare säger också att alla bör ta tid på sig för att lära känna någon innan de ger sig in i en allvarlig relation eftersom detta gör det möjligt att bryta all kontakt på ett tidigt stadium. Oavsett om man känner till den här typen av våldsverkare och varningssignalerna så finns det ingen garanti för att man inte kan råka illa ut men, man är bättre "rustad" om man har lite kännedom om dessa medvetet elaka individer.

Pudel!!!

Att va märkligt då!!! Nog borde jag lärt mig under mina år att beställa tid för klippning i tid!! Men icke!! Så nu är det som vanligt då, antingen ser man ut som om man stoppat fingrarna i en stick-kontakt, eller ser man ut som en jävla pudel gärna med lejonklippning då, (förlåt pudelägare, inget illa ment) en tuss här o en tuss där men aldrig nån tuss på rätt ställe,,,, Jag menar det, att vi som har haft spöken i huset har inga problem med dom när jag är oklippt kan ja säga,, å så är det väl att ett spöke tar ju inte ett annat spöke. Svinto är också en bra jämförelse med mitt huvud nu, så vad att göra? Jo ringa frissan hysteriskt i morgon o fråga om tid, då gör hon som vanligt undrar "när vill du komma?" IGÅR för guds skull. Det borde hon ju veta nu efter alla år kan man ju tycka, men hon lär sig aldrig heller visst. Det är bara min man som tycker "det är väl inte så farligt, jag tycker du är fin,,, kan tillägga att min man lägger sällan eller aldrig märke till någon förändring, antingen jag har klippt mig, eller köpt något nytt, eller bytt gardiner, det enda han märker det är om det tillkommit en ny ko kalv eller tjur i älgstammen, och i den stammen är ju inte jag. Mvh Rufs-tufs Svanström som är min nya titel :):)

måndag 27 september 2010

Stolt o lycklig,

Vem myntade uttrycket "stolt som en tupp?" i så fall är jag tupp. Hur glad blir man inte då o stolt när man hör bra saker om sina barn!? Jo, mega-stolt,,, fasen va modern jag är me, "mega" man lär så länge man lever får man hoppas iallafall. Det roliga är att det är inte bara ett av barnen som får beröm utifrån,, utan alla sex, å då kan ju mamman som styrt skeppet få ta åt sig lite av äran tycker jag. Det har inte alltid varit lätt att vara mamma och det är det väl inte för någon annan förälder heller vad det anbelangar, att vara barn är inte heller så lätt, det vet väl jag, för en gång va jag med barn, tro det eller ej. Men i vilket fall som helst så finns det dagar när man som mamma känner sig totalt misslyckad, det finns dagar när ens barn vinglar in på fel/farliga vägar och man tror att allt man ville eller önskade barnet har för evigt gått fel,,, det vill till att stå stark då och att aldrig ge upp, utan att tro att det dom fick med sig i livet kommer att hjälpa en bit på vägen och att som förälder aldrig ge sig. Mina barn har vinglat både hit och dit, ofta med en mamma hängandes i rumpan ihärdigt slåss för att dom ska vingla tillbaka på rätt väg och med lite tur så har det gått bra för dom. Så idag med facit i hand så är jag "Stolt som en tupp" när man får höra att dom sköter sig och att dom är ganska välartade ändå. Sen får man räkna med att alla gör sina misstag och att man lär sig mycket av dom och det är väl så livet ska vara.:)

söndag 26 september 2010

Söndags-resan.

Jag visste det!!! Att mannen är svag för unga damen, dom är ett radarpar kan man väl enkelt förklara det hela. Unga damen har ju följt mannen på otaliga älgmöten genom åren, även skogs-kurser har dom gjort ihop för att inte tala om alla små rundor i skogen för att kolla djuren som dom gjort tillsammans, o nu drar ju älg-jakten snart igång o då ska unga damen med kompis givetvis vara där.. Så att våran söndags-utflykt gick till en kennel var kanske inte det märkligaste eftersom mannen o unga damen har egna påhitt som jag tydligt är utesluten i. Efter gas, broms, skutt o hopp på raka, krokiga vägar så var vi där, jag, mannen, unga damen o hennes kompis. Givetvis så va det en liten amerikansk cocker som det skulle tittas på å man kan ju inte annat än säga att dom är något så vansinnigt söta, och den här modellen for fram som skjuten i kanon, vojne vojne,,,jag blev trött bara av att se hans framfart. Nu råkade jag ju vara med denna gång,, så valet blir att avvakta med ny valp, man är väl inte den mest populära just nu men så får det bli. Apan är alldeles för nära ännu för att ersättas med en annan apa. Så skutt skutt, hopp hopp o lite broms så var vi hemma igen efter en mysig dag ihop.:)

Prat o fantasier!!

Va härligt med människor som vet mer om oss än vi gör själva.! Det är så bra för vi behöver inte göra ett dugg ju, tänk att VI kan vara såå intressanta för en del!! Vi brukar le jag och mannen åt dessa folk, för faktum är det på något vis alltid kommer fram även till våra öron. Men vi bjuder på det, Om någon mot förmodan vill veta mer så hör av er...för då kanske ni även får veta något som faktiskt stämmer också, men det kanske inte är lika intressant som att få göra egna berättelser. Nu ska jag och min man dricka lite kaffe om någon vill veta, sen tar vi ett bad i bubbelpoolen oh sen brukar vi laga middag ihop på söndagarna,, och sen,,,och sen,,, och sen,,,,får du själv hitta på vad vi gör eller inte gör eller vad som passar in i din egna historia. Lycka till. Mvh Weronica o Sören..

torsdag 23 september 2010

Jag o Snygg-Rikard

Tjohoo!! Jag har vunnit på postkodmiljonären!! Så nu kan man bara vänta in snygg-Rikard oxå det är ju en vinst i sig tycker en del damer i min ålder, vem sa att jag dreglar när han är på tv?? Min man naturligtvis, men du behöver inte va ledsen mannen, du är ju på riktigt jämfört med ögongodis på tv. Undrar just när tiggarbreven kommer att ramla in!? Ja jag säger det, det är inte lätt att bli populär, och särskilt inte när man vunnit pengar, då verkar det många gånger lättare att vara eftertraktat byte i mångas ögon, synd tycker jag. Det här med pengar är ett otyg faktiskt, samtidigt som man så väl behöver dom för att leva så ställer dom oxå till trubbel många gånger. Släktingar blir osams vid arv och liknande, det är väl ofta då man ser vad personerna egentligen gick för och vad deras rätta natur var. Ja ja, det finns alltid dom som vill roffa åt sig den största delen av kakan, men vad jag tror så stämmer nog ordspråket "lätt fånget, lätt förgånget" eller att "mycket vill ha mer.." synd men sant. Men nu struntar jag i det, för här är jag en vinnare. Va sjutton ska jag göra av alla pengar nu då?? hehehe...