onsdag 5 februari 2014

Varje dag är ingen gåva!

Inte måste man tycka att varje dag är en gåva! Jag tycker inte det, jag tycker att varje dag är en kamp, en kamp över att kunna hitta den där lilla energin som gör att jag kan arbeta, som ger mig kraft att varje timma dygnet om vara utan min unga dam. Att varje andetag jag tar,,, fundera på var hon är, hur hon mår, äter hon, har hon mat, rena kläder, kan hon andas luften som vi andra gör när vi går ut,,, har hon det gott, är det någon som inte är snäll mot henne, är hon ledsen, saknar hon min famn, mina ord i hennes öra, att jag älskar dig av hela mitt hjärta, att torka tårarna, att lyssna på hennes fnittrande, se hennes miner, titta på hennes inspelade videor när hennes liv va som bäst.... Det är svårt att inte nå henne, en del av mig dör för varje dag som jag inte vet,,kan inte säga att varje dag är en gåva,, mina dagar är fyllda av mardrömmar, förtvivlan, längtan, hopp o förtvivlan att inte veta..hur hon har det, det barnet jag burit under mitt hjärta, det barnet jag skällt på när rummet hennes såg ut som en container, det barnet jag trots allt jag älskar så mycket o skulle kunna gå genom eld för. Den dagen jag får håll om henne igen, den dagen ska jag kalla för den största dagen i mitt liv, lika stor som den dagen dom lade henne på min mage o den kampen va över, o den sekunden man glömde den kampen man tidigare hade varit i då ett nytt liv föddes. Jag kan inte nog vänta på att få ta henne till min famn o mitt bröst igen. Jag hoppas verkligen jag får det,, snart,, sluta aldrig hoppas, sluta aldrig tro,,, under kan ju ske..